stridens skönhet och sorg

på något sätt älskade jag mitt frenetiska kämpande
ditt motstånd, min kraft
nu är vi mellan krigen och jag vill aldrig mer vara osams med dig
jag vill ha fred och lämna det där utan några mer ord
någonsin
jag vill inte kriga mer
jag vill inte att du ringer mig när du är full

nu älskar jag inte stridens skönhet och sorg längre
för jag hittade nånting större
jag har aldrig känt mig så trygg och fantastisk som jag gör med dig
man glömmer ibland
även om det är för korta sekvenser
eller långa månader;
hur fantastisk man är som människa
och du lyfter fram alla mina fina sidor

nu ska jag bara hitta tillbaka till mina fina också
sen är jag allt.

Kommentarer

lämna ett avtryck här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0